Svensk ordbok 2009, webbversion
buska igen´
verb buskade buskat
busk·ar i|gen●växa alltför mycket buskar
till men för annan växtlighet, framkomlighet o.d.
bot.jordbr.områden där det har buskat igenbuska igensedan 1969Subst.:vbid1-893161igenbuskande,
vbid2-893161igenbuskning